I år firar Göteborg 400 år. Men staden vid älven har äldre anor än så: Lödöse, Nya Lödöse, Älvsborgstaden och Karl IX Göteborg på Hisingen, är all på sätt och vis föregångare till dagens Göteborg. I de återkommande krigen mot Danmark hade ”staden” bränts ner flera gånger för att varje gång resa sig ur askan. Drömmen var stark hos de svenska makthavarna om en port västerut.
År 1621 fick dagens Göteborg sina stadsprivilegier. De utländska köpmän flockades till den nya staden. Som militärt fäste höll den fienden på armlängds avstånd och blev aldrig erövrad. Efter freden i Roskilde 1658 låg hela kuststräckan från Ystad till Idefjorden i svenskarnas händer. Göteborg blev den nya stormaktens mest lysande stjärna.
Under följande århundraden stärkte staden sin roll som Sveriges viktigaste handelsplats. Från stadens hamn lastades järn, koppar och träprodukter för avsalu på den internationella marknaden. Det Svenska ostindiska kompaniet hade sitt huvudkontor vid Stora hamnkanalen. Och i samband med kontinentalblockaden under Napoleonkrigen, som i Göteborg kallas ”Den briljanta tiden”, blev staden handelshus och köpmän mer än lovligt rika på den engelska transitohandeln.
Tomas Andersson är historiker och författare. Han är utbildad arkeolog och har arbetat åtta fältsäsonger för Riksantikvarieämbetet som fornminnesinventerare.
Tomas har utgivet ett femtontal böcker. Bland dessa finns Göteborgs historia och ett flertal böcker om mellanöstern och Israel/Palestina. På senare tid har han skrivit Bohusläns historia – Från järnåldern till 1658 och den avslutande andra delen Bohusläns historia – Från 1658 till nutid (utkom 12 juni 2023).
Tomas besökte oss i december 2021 med anledning av första delen av Bohusläns historia.
