Efter andra världskriget blev Sveriges upprustning drivkraften i teknikens utveckling, idag sporras den av spel och musik. Med kärnkraften fick ingenjörernas auktoritet en törn, nu kan de bidra till att rädda klimatet.
Drivkrafterna bakom det verkligt breda genomslaget för svensk industriell ingenjörskonst var mindre heroiska. Kungens krigsmakt hade sedan länge krävt arkitekter och fartygsbyggare, gruvnäringen måste ha kemister och tekniker och längre fram var det staten som byggde både järnvägar och telenät. Landets planerade behov av utbildade teknikkadrer steg oavbrutet ända från 1700-talet och framåt. Lösningen var förstås utbildning; Tekniska högskolan i Stockholm grundades redan 1827, Chalmers i Göteborg två år senare, och i dag har över en miljon svenskar någon form av teknisk utbildning på och över gymnasienivå.
Gunnar Wetterberg är historiker och författare. Han var 1999-2013 Sacos samhällspolitiske chef. Är sedan dess bland annat ledamot av Sveriges Radios styrelse och sedan 2017 invald i styrelsen för Lunds Universitet. Han är även ledamot av såväl Kungl. Vetenskapsakademien som Ingenjörsvetenskapsakademien. Bland många böcker har han skrivit biografier över Axel Oxenstierna och Arvid Horn samt tre band om Skånes historia. Han har varit med i panelen för Fråga Lund och vunnit På spåret två år i rad tillsammans med Parisa Amiri.
