Med det elisabetanska England nåddes nya höjder inom kryptografi, förfalskning och tjuvläsning av förseglade brev under statssekreteraren Sir Francis Walsingham, ”the spy master”. Men det var på 1800-talet, särskilt genom Krimkriget och kapplöpningen om Afrika, som grunderna lades för det moderna spioneriet. Telegraferade meddelanden, kartering av jordens ”vita fläckar” och skapandet av hemliga underrättelsebyråer spelade en viktig roll i denna utveckling.
Spionagets dunkla historia bjuder på åtskilliga dråpliga och tragiska berättelser, hjältar och skurkar, överraskningar och paranoia, primitivt våld och alltmer sofistikerad apparatur allt för att lägga ett okänt pussel snabbare än motståndare, konkurrenter och inte sällan också bundsförvanter.
Wilhelm Agrell är historiker, författare och professor i underrättelseanalys och verksam vid Lunds Universitet och Försvarshögskolan. Han har fått internationellt erkännande för sitt arbete med att studera och beskriva underrättelseanalysens metoder och problem. Han är mycket produktiv som författare och har givit ut över 60-talet titlar. Han är ledamot av Kungl. Krigsvetenskapsakademien.
Wilhelm Agrell besökte Clios vänner 2005 då han berättade om Svensk underrättelsetjänst under andra världskriget.
