Under det tidiga 1600-talet skedde rekrytering av nya resurser inom järnhantering från Vallonien och dess närmaste omgivningar, dvs till stor del södra delen av dagens Belgien, till Sverige. Antalet rekryterade yrkesmän var inte så stort, men de fick stor betydelse för utvecklingen av svensk järnhantering och stålindustri, både på kort och lång sikt.
Det var en välplanerad rekrytering av kompetens inom flera områden – det mesta som behövdes för att bygga upp ett samhälle för framställning av järn av hög kvalitet och för flera användningsområden. Det här var under Sveriges stormaktstid och en orolig tid med religiösa och andra konflikter och där trettioåriga kriget pågick i Europa.
En förbättrad järntillverkning var viktig för landets exportinkomster och, inte minst, för de militära behoven på den tiden. Vallonsmidet pågick ända till början av 1900-talet, då det hade hunnit ersättas av nya metoder.
Den kunskap vallonerna förde med sig påverkade inte bara järnhanteringen, utan hade även påverkan på samhällena inom flera delar av landet. Flera av de vallonbruk som byggdes upp finns fortfarande kvar som vackra och välordnade miljöer, värda ett besök.
Anders Herou är ordförande i föreningen Sällskapet Vallonättlingar sedan flera år. Han är civilingenjör från KTH och har lång verksamhet inom IT-branschen i Sverige. Föreningen tar regelbundet fram historiska skrifter och böcker med anknytning till vallonernas verksamhet och gör även släktforskning inom området. Studieresor till Vallonien arrangeras återkommande.
